Tips och information
Här hittar du tips och information som underlättar för dig när du sliter med ditt projektarbete.
Två länkar som kan vara till hjälp:
Skolverkets sida om projektarbete
Gör ditt projektarbete på KTH
Varför ska man göra ett projektarbete?
Projektarbetet (PA1201) är sedan år 2000 en obligatorisk kurs på alla gymnasieprogram. Den inrättades för att utveckla förmågan att planera, strukturera och ta ansvar för ett större arbete. Projektarbetet ger även erfarenheter av att jobba med ett projekt, något som är vanligt i arbetslivet. Dessutom ger den möjligheten för eleverna att fördjupa sig i och använda sig av kunskapsområden inom programmet de valt.
Vad bör jag tänka på när jag väljer ett projekt?
Det första man ska tänka på när man väljer vad man ska välja som projektarbete är att det ska vara något man är intresserad av och tycker är roligt. Gör man det så kommer det gå mycket lättare att arbeta med projektet. Nästa steg är att begränsa sig inom ett område som tar upp ungefär 100 timmar, och vara beredd på att man eventuellt måste ta bort eller lägga till något innan man är färdig.
Skolverket har vissa restriktioner när det gäller vad man ska ha som projektarbete, men det är upp till skolan och din handledare att godkänna ditt val. Detta är vad skolverket skriver:
"Projektarbetet sker enskilt eller i grupp inom ramen för ett program eller inom ramen för individens studieinriktning. I gymnasieskolan skall programmålen styra valet av uppgift. Det innebär att uppgiften skall fokusera de kunskapsområden som finns representerade i det aktuella programmet eller den aktuella inriktningen. Arbetet ger därmed tillfälle att befästa och utveckla färdigheter inom ett kunskapsområde som är centralt för utbildningen. Om arbetet sker i grupp kan själva slutprodukten vara programöverskridande, men de enskilda elevernas insatser skall rymmas inom deras respektive programmål."
Det betyder att ditt projektarbete ska kunna knytas till det program och/eller den inriktning du går på gymnasiet. För de som går Natur-, Samhällsvetenskapligt eller Tekniskt program är alltså valfriheten väldigt stor när programmen är så breda. På mer inriktade program som Fordon, El, Barn och Fritid etc är programmålen mer fokuserade, men när det kommer till projektarbetet bör man ändå ha stor valfrihet.
Vad ska man tänka på när det gäller loggboken?
När det gäller loggboken är det absolut viktigaste att man verkligen fyller i den varje gång man arbetat med sitt projekt. Även om det går att skriva den när projektet är färdigt, så blir det inte lika bra resultat och det tar upp mycket tid att gå tillbaka och försöka minnas vad man gjorde vid varje tillfälle.
Om man fyller i loggboken varje gång man gör någonting, så blir det den lättaste delen av projektarbetet. Det som ska framgå av loggboken är när man jobbat, vilka som deltog, vad alla gjorde och hur lång tid det tog. Loggbokens främsta syfte är att handledaren ska kunna följa arbetets utveckling och avgöra om det kommer att hålla sig inom de 100 timmar projektet ska ta upp. Men den kan även användas av dig för att se om du kommer att bli klar i tid eller om du måste öka arbetstakten.
Planering, behövs det?
En god planering är grunden till ett lyckat projekt. Hur ingående man vill planera är högst personligt, men min rekommendation är att som minst skissa upp en plan över när de olika delarna i projektet ska vara färdiga och lämna någon vecka som buffert i slutet. Jobbar man i en grupp kan det vara lämpligt att planera mer ingående än när man är själv, eftersom man som grupp oftast inte kan välja när man ska jobba lika fritt som om man är själv.
Hur gör jag en bra planering?
Alla kan göra en planering som ser bra ut, det svåra är att göra en planering som man kommer att följa. Om man är själv så krävs det en hel del självdisciplin för att följa en planering, speciellt om man inte får någon schemalagd tid att jobba på. I en grupp kan man hjälpa varandra att följa planeringen, med lite positivt grupptryck.
Min erfarenhet är att det är lättare att följa en planering om man sätter upp flera små delmål, istället för att bara ha som mål att allt ska vara klart när projektets deadline inträffar. Det första man ska göra är därför att dela in projektet i flera små delar, som helst omfattar mindre än 15 timmar. Sedan delar man upp tiden fram till projektets deadline och placerar in varje del där tillsammans med en buffert mot oplanerade händelser.
Beroende på hur lång tid du fått på dig med ditt projekt så bör du nu ha små mål att genomföra på minst två veckor eller mer. Lite flexibilitet är alltid bra att ha, så att man kan ändra lite i planeringen när andra saker kommer i vägen, men skjut inte fram allt hela tiden för då blir det väldigt jobbigt mot slutet och det kommer att påverka kvaliteten på ditt resultat.
Hur ska jag skriva min slutrapport?
När det gäller rapporten så har de flesta skolor olika åsikter. Det bästa du kan göra är att höra med din handledare om det finns någon färdig mall som du kan följa, alternativt kan du be att få titta på en rapport från förra årgångens projektarbeten.